Intervju minsann!

En vän på Facebook medelade mig att hennes arbetsgivare söker webbare. 

Jag ringde till dem och blev bokad på intervju dagen efter! Jag fick snabbt låna bil av bonussonens sambo. Jag hade några till ärende som passade bra att ordna nu när jag hade bil. Förvisso går det såklart bussar, men idag behövde jag spara tid.

Först till Malmö för att hämta en pryl som jag sen skulle lämna i Trelleborg. Därefter tillbaka till Malmö igen. Hade några minuters försprång, men det ingick inte i planen med försenande vägarbete! Jag kom iallafall tre minuter innan utsatt tid. 

På grund av det var jag lite stressad, men parkerade bilen, tog mina grejor och gick in genom butiksdörren. Tittar upp och känner inte igen mig. Massa mattor...? Skrattade åt mig själv och gick till butiken bredvid istället. Till den rätta butiken.

Intervjun före min hade dragit ut på tiden, så det var som tur var inte mig de behövde vänta på. Och jag hann varva ner lite.

Det konstigaste var att jag inte var nervös alls. Ingen lite sådan där scenskräck-lajt som man brukar ha vid intervju. Är detta ett gott tecken kanske?