Havsbrist

Jag kom på mig själv att jag längtade efter havet. 

Kompisen ville långpromenera och vi bestämde att vi skulle göra så som igårkväll. När det väl närmade sig meddelade hon att hon fått förhinder. Så jag packade mina badkläder och körde till stranden istället. Till den stranden jag plågats med ovädret hela juli.

Att åka till den här stranden med bil är inte att rekommendera dagtid, det är omöjligt att hitta parkering. Men jag kunde ju se vilka tider som det var mer tillgängligt under tiden jag jobbade. Morgnar före kl 10 och kvällstid efter 17 är det inga problem. Nu var ju klockan strax innan 18 så därför var valet lätt. 

Havet var mörkt och med jättevågor. Det blåste mot land så då är havet varmare. Och så behagligt det var att bada! Kanske 20 grader i vattnet. Underbart!

Idag blåser det ändå värre. Badlakanen hänger ute på tork, de hänger vågrätt! Fönstrena är öppna här och alla tidningar, papper, block är förankrade med tyngder. Pennor hamnar dock på golvet. Jag är liksom glad att jag tog havsdoppet igår. Idag hade det blivit för mycket nära-sanden-upplevelse. Ni vet, knaster i munnen osv.

Nästa vecka börjar simskolan inomhus i bassängen. Jag längtar. Planen är att hinna motionssimma före eller efter mina pass. Jag ska jobba tre gånger i veckan, åtminstone två dagar ska jag se till att träna. Tänkte bli bättre på mitt crawl, eller frisim som det numera heter.