Småföretagare - vårt guld

Jag är väldigt nära att starta eget nu, eftersom branschen inte verkar anställa. Reklambranschen är ju småföretagare och jag förstår dem, att de inte anställer. Det är för stor risk.

Så ska jag jobba som grafisk formgivare/webbdesigner är det tydligen enda utvägen. Eller att hitta andra yrkesområden och jobbutmaningar.

Min tröskel är ändå väldig hög för att ta steget. Har varit egenföretagare för längesedan och tycker generellt att som egenföretagare får man skylla sig själv vad man än gör. Sjukskrivas, semester, fritid och inkomsttrygghet finns liksom inte. Visst, ämnet man driver sitt företag för ska vara ens passion, men hur mycket ska man offra? Det här är självklarheter som anställda adrig behöver försaka.

Jag följer och läser en bloggare, som är småföretagare. Passionerad och slitvarg. Hon sätter fokus på mina funderingar. Jag har för längesedan drivit eget, men tröttnade (insåg att jag hade inget liv utanför jobbet bl a) och lade ner det. En gång egen, alltid egen heter det ju. Stämmer inte på mig... Att man är så fri som alla tycks tro är en myt. Möjligen att man har (ibland) för mycket fritid, eller kan disponera den någorlunda som man vill, men det behöver inte betyda frihet... Tjänar hutlöst med pengar är heller inte självklart. På trettio år har det inte hänt så mycket bättre för småföretagare, trist nog.

Det är dags att förbättra villkoren för småföretagarna, det är ni som driver Sverige framåt! Småföretagare behöver inga fler piskor!