Tidstjuvar

Även om man är arbetslös har man inte all tid i världen och kan också drabbas av tidstjuvar.

Jag pratade häromdagen med en tjej som också är arbetslös, sedan några månader tillbaka. Hon är inskriven i en annan kommun och arbetsförmedling och därmed tydligen styrd under en mer nitisk byråkrati än vad jag upplevt hos min förmedling. Det hon berättade gjorde mig lite mörkrädd.

Hon har ju också fått "hotbrev" (kallelse) och handlingsplan. Hon ska redovisa alla jobb hon söker, dvs minst ca 3-4 st per dag en gång i veckan. Det räcker inte att hon mailar sin "rapport", nej hon ska närvara hos arbetsförmedling under en viss tidpunkt varje vecka för att överlämna utskrifter... Snacka om slösa tid både för arbetsgivare och sökande. Och arbetsförmedlare för den delen.

Nu har hon dessutom fått en jobbcoach vilket innebär att hon ska/måste närvara en timme var vecka hos denna. Den historien om coachen var ju ironisk. Jobbcoachen anser att hen inget har att guida om, behållningen av besöken är att tjejen får lov att ställa frågor om hon har något hon undrar över...!! Coachen menade också på att det är bara till att njuta av friheten och fritiden...! Så de två sitter tydligen där i ett rum och stirrar tomt i en timme. Var vecka! Tjejen förlorar drygt två timmar var vecka, extra timmen inräknad för att ta sig till coach och tillbaka. Jobbcoachen får betalt för en timme utan att uppenbarligen behöva göra någonting. Snacka om slöseri.

Det är fan svårt att söka jobb om man ska ha påtvingade tidstjuvar som uppenbarligen inte är till någon nytta alls. Att vara arbetslös innebär väl inte att sitta av tid, passivt vänta ett jobberbjudande. Bah!

Tanken var väl bra med jobbcoacher, men i det här fallet gick det visst överstyr. Hoppas tjejen åtminstne får byta coach.