Trabajandos blogg

Arbetslös men inte värdelös

Nina Jansdotter och Beate Möller har nyss lanserat sin bok "Arbetslös men inte värdelös", en bok som säkert behövs trots att det ges ut många böcker i ämnet. 

Jag kommer att köpa/låna boken, jag tror nämligen inte den är lastad med pekpinnar, klyschiga cv-tips etc utan fokuserar mer på att bygga upp ens självkänsla. För jag tror precis som författarna att om man inte mår bra kan man inte heller sälja in sig till tilltänkta arbetsgivare. Och som arbetslös faller man gärna ner i det mörka hålet - otillräcklighet, bitterhet, oduglighet.

Här är ett litet smakprov från Beate Möllers blogg, inspirerande tycker jag.

"En välfylld bensintank hjälper dig att känna dig lugn i ditt arbetssökande. Ställ dig själv frågan hur din självkänsla mår. Tänk på att gå igenom ditt nätverk och undvik energitjuvar. Under tiden du söker arbete kan du passa på att tänja på gränserna och kliva utanför din trygghetszon. Ta en paus från arbetssökande om krafterna tryter. Kom ihåg att belöna dig när du gjort något du är glad över. Till sist, hitta en mening med att vara arbetssökande. Det bidrar till positiva tankar."

http://www.beatemoller.se/jobb/alla-dessa-rad-till-arbetssokande-2/

Det finns också en grupp på Facebook i samma namn, gå gärna med.

Bra svar...

Rak och ärlig ska man ju vara, men detta kanske är lite väl ärligt... ;-)

Myndigheter börjar lära sig...

Läste i denna blogg, en intressant utredning om bemötande och vad det kan generera.

Skatteverket har tydligen förstått grejen. Och tyvärr verkar Arbetsförmedlingen (eller regeringen) ha missat något där. Jobben dyker liksom inte lättare upp av a-kasseåtstramningar...

Men visst, något radikalt behöver ju göras kring arbetsförmedlingen - min branschs jobb landar sällan på arbetsförmedlingen. De jobb jag har hittat och fått under mina yrkesår har ingen av dem kommit via af.

Myterna kring CV

...och i detta nu tipsade Dolda Jobb (som jag just skrev om) om en blogg som skriver om myterna kring cv'et.

Myt nr. 1: Ditt CV får inte vara längre än en sida. Om det är längre än så kommer rekryterarna inte att läsa det.

Myt nr. 2: Det är ingen idé att be om att få komma på intervju till ett företag som inte ska anställa.

Myt nr. 3: Om du har sökt en tjänst och inte fått något svar har tjänsten med största sannolikhet tillsatts.

Myt nr. 4: De mest kvalificerade kandidaterna får alltid jobbet.

Myt nr. 5: Det finns inget utrymme för löneförhandling på dagens arbetsmarknad.

Myt nr. 6: När det är tuffa tider bör du ta det första jobberbjudandet du får.

Hitta dolda jobben

Det finns en ytterst bra gilla-sida på Facebook; Dolda Jobb.

Jobbsajter mfl är utmärkta, men det är inte fel att vara lite före genom att agera innan jobben blir annonserade. Här är några tips på var man ska leta. Ju fler kanaler man letar i, desto större chans att hitta jobben, eller hur.

I fredags fick jag till exempel en idé om att hjälpa Skånetrafiken att få dess Reseplanerare att fungera, dvs ange bästa resväg från punkt A till B. De behöver uppenbarligen hjälp med att förbättra funktionen:

Skulle ju till en föreläsning i Malmö så jag in på buss- och tågföretagets hemsida och dess webbtjänst, jag knackade in min hemadress och adressen där föreläsningen skulle vara, i deras webbtjänst (som numera suger!). Från dörr till dörr skulle det ta 50 minuter och inget byte inräknat!! Som jämförelse är det samma tid det tar att köra bil från Malmö till Kristianstad, ca 10 mil. Avståndet i detta fallet är kanske 2 mil. Reseplanerarens resultat blev detta; promenad till buss: 5 min, bussresan: 25 min, gång till slutmål: 20 min!!

Platsen ligger granne med Malmö Högskola och hipsteropmrådet Dockan, och det förvånade mig därför att det inte skulle gå stadsbussar ut dit (vilket jag vet att det gör, men inte Reseplaneraren tydligen). När jag landade på Centralen kom 3:an (stans ringlinjebuss) vilken jag då tog, 2 minuter och tre hållplatser senare var jag på plats, pinsamt tidigt hehe. Buss 3 går typ var femte-tionde minut och det går även en annan linje ut till området, lika ofta. Varför kom inte information om de anslutningarna upp?

Så, Reseplaneraren - som har varit en bra översikt över anslutningar tidigare - är numera galet begränsad och därmed usel. Säkert beror det på besparingar... 

Man är jobbsökare igen...

Såg denna nyss på Facebook. Gillar egentligen inte alla dessa visdomsord - i all välmening till trots - som poppar upp i mitt flöde, de kan lätt bli klyschiga (jag följer dem så jag får ju skylla mig själv). Men denna gillade jag, den kommer att bli mitt mantra framöver.

Ja, jag är arbetsfri igen, jag slutade mitt visstidsjobb igår. Som ett litet avsked svullade vi på Budapest-bakelser (favorit på byrån) som jag köpt. Sorgligt såklart att inte få jobba kvar, men idag njöt jag av att kunna gå upp när jag vaknat (en halvtimme senare en vanligt, dvs vid 700) och njuta en frukost med tidning i lugn och ro. 

Imorgon ska jag på lunchföreläsning med tema sociala medier och givetvis nätverksmingla lite. Nätverkandet är det enda jag saknat under min jobbperiod, så nu är jag igång igen. Annalkande sommar inget hinder här inte! :-)

Och mantrat ovan behöver jag just nu, är nog lite ringrostig i jobbsökandet efter detta halvåret jag jobbat. Det kan säkert hjälpa er där ute också! 

Jobba till 75...

Ja jag är långt borta från ungsomsarbetslöshet, men ändå får jag heller inget jobb vad det verkar. Jag jobbar gärna till 75 års ålder, men det verkar ju vara svårt att uppfylla.

We are one

Detta är payoffen för ESC och jag tycker den är klockren.

Hela Europa (och några till) förenas med hjälp av musik i ESC. Säga vad man vill om schlagerlåtarna, men eventet är stoooort och jag är fortfarande grymt imponerad av att lilla Malmö har fått äran att vara värd för detta spektakel. Och hittills tycker jag det hela har flutit på klanderfritt. 

Jag går förbi Gustaf Adolfs Torg (det centrala i Malmö) dagligen och ett av ställena det bubblar av schlageryra på. En stor scen med uppträden, matstånd med maträtter lagade enligt smakvarumärkena (rabarber, fläder, chili, lakrits och äppelmynta), scener där respektive sponsorer har sina erbjudanden etc (IsaDora sminkar, Ica bjuder på fruktsallad etc, Schwarzkopf frissar, Telia sänder lajv via internet...). 

Häromdagen spelades lite bossa á la Miriam Aida på stora scenen, så jag stannade till. Det avlöstes av att Irlands bidrag uppträdde! Några i publiken viftade med irländska flaggor och jag rös lite. Jag insåg hur stort detta är. Här i lilla Malmö.

Som företag/jobbsökare etc är det viktigt att ha en tydlig profil, att bygga sitt varumärke - och här är det ju tänket We are one som ska genomsyra hela festivalen. Bygga varumärket helt enkelt. Lika viktigt att tänka på när man söker jobb, driver eget eller när man jobbar. Man väljer några ledord som gör just dig unik och lever och verkar efter dem, vad du än gör.

Här en som bloggar i detta kring varumärken, läs gärna. http://www.headline.se/2013/05/bygga_varumarke_inifran/

Jobbsök i all hast...

Jag hade rivit ut en jobbannons för en tid sedan och i söndags upptäckte jag att deadline var i måndags! *

Så jag fick snabbt uppdatera min nya hemsida, som har blivit lite bortglömd under tiden jag har visstidsanställning, och därtill skriva ihop en trevlig presentation via mail. 

Tjänsten kommer att tillsättas 1 juni så det är kort beslutsgång där uppenbarligen. Dagen efter fick jag ett svar, de ville ha arbetsprov! Instruktioner fanns att hämta via en länk och materialet skulle levereras som igår. Hurra, för arbetsprov säger jag. Bästa sättet att visa vad man går för.

Provet bestod i att producera två annonser och två olika banners. Manus och bildmaterial fanns i paketet. Min bävan var att göra bannern, den skulle vara klickbar och för det krävs kod. Och det kodspråket var inte något favoritämne när jag pluggade det. Jag har en vän på Facebook (som jag faktiskt ännu inte har träffat) som verkligen kan programmering och hon är min "fråga-en-vän", min "livlina" när jag kör fast. Hon försöker förklara så gott det går.

I vanlig kod får man oftast någorlunda konkreta felmeddelande om vilken kodrad och vad som fallerar i den. I tidigare Flash (som jag lärde i) får man också ett konkret felmeddelande á la "Koden är fel". Och inget mer! Jaha, det behöver jag liksom inget felmeddelande för att lista ut... Jag har svurit mycket över det och fb-vännen skickade en gång ett klipp, som motsvarar ungefär hur jag upplever viss programmering. Så när mitt skriptande känns särskilt motigt så ser jag på klippet. Då blir det iallafall kul en stund i eländet! Det är underbara Little Britain som har en serie sketcher med tema "Computer Says No". Smidighet á la dator i olika situationer! 

Det visade sig vara en enkel match igår när jag producerade bannern, det var det minsta problemet att få bannern att bli klickbar visade det sig. Skönt att ha fått övervinna den tröskeln och repetera sina kunskaper. 

Så nu väntar jag bara på besked.

*) Jag har vanligtvis bättre koll på deadlines och lämnar inte alltid in i sista minuten, men nu har jag väl kommit av mig lite eftersom jag ännu har en anställning, på visstid förvisso. Som snart är över.

ESC och kollektivtrafiken i Malmö

I fjol införde Skånetrafiken kontantlöst biljettsystem på Skånes bussar.

Det innebär att man får köpa biljett hos t ex Pressbyrån, biljettautomater eller hos Skånetrafikens Biljettförsäljning. Man köper då Jo-Jo-kortet som finns som månadskort eller rabattkort. Rabattkortet går inte att köpas under 200 kr. Jo-Jo-korten fungerar utmärkt för pendlarna, men mindre bra då för enkelbiljettsresande. Då är man hänvisad till biljettautomaterna.

Biljettautomaterna finns enbart vid tåg- och tunnelbanestationerna. De är grymt dryga och omständiga att knacka fram en biljett genom. Typ 10-12 tryck för att få en enkel till Hyllie! Köbildning blir ett måste... Dessutom kommunicerar dessa på svenska, så turister som inte kan språket får liksom lite problem.

Man kan betala med mobil/sms på stadsbussarna vilket ibland kan vara tidskrävande för busschauffören. Detta fungerar dessutom bara för svenska mobilabonnemang. På regionalbussarna kan man inte betala med mobil, istället går det bra med betalkort, vilket också är ineffektivt tidsmäsigt.

Nu verkar iallafall Skånetrafiken insett problemet och inför ESC infört specialbiljetter för helgen då evenemanget sker. Och de har tagit in extrapersonal och volontärer som kommer att guida med biljettköp etc. Hoppas det går vägen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5524599

Man vet att ESC närmar sig...

... när det ser ut så här på ett av torgen i stan.

Elever från sjuor på tre skolor  i Malmö har tillsammans gjort dessa skyltar som pekar till samtliga länder som medverkar i tävlingen.

Eleverna kommer från Oxievångskolan, Dammfriskolan och Stenkulaskolan och syftet med projektet är att "skapa möten mellan elever, lärare och aktörer". Deras fokus nu är ESC och Malmö Nordic 2013 - ett konstprojekt som förresten startades igår.

Kultur är kul! Och det är också arbete! :-)

Apropå ESC...

En av mina förra arbetsgivare är stolt sponsor till EurovisionSongContest. 

Visste ni att företaget är svenskt och dessutom beläget i Malmö? Företaget startade 1983 och sedan dess har framtidssagan pekat käpprakt uppåt. Idag finns varumärket IsaDora i de flesta länder i världen och produkterna är klart prisvärda. Mina egna favoriter är särskilt deras penslar.

Det tycker jag är jätteroligt att de får visa framfötterna inför ESC, det är de väl värda. Dessutom firar företaget 30 år i branschen i år. Fortfarande familjeägt och inte uppköpta. Det är kaxigt! Grattis IsaDora!

http://www.isadora.com/se/storyn/

Världens bästa cv!

Jag är med i ett antal grupper på Linkedin och såg ett tips om världens bästa cv där!

Nyfiken som jag är hoppade jag dit och ett knapptryck senare var min cv-film klar. Lite roligt faktiskt, prova själv på ledarna.se. Enligt sammanställningen har jag hittills jobbat nästan i 8000 dagar till exempel.

ESC närmar sig...

På bussen igår morse stirrade jag på en tjej som kanske var lite för mycket. Inte mig emot egentligen, kul när man vill synas i detta svartabeiga parkas-land. 

Tjejen hade fem millimeter tjock svart eyeliner och extremt långa och flera lager lösögonfransar. Välgjort förvisso, det såg inte billigt ut, men på klockan åtta på morgonen (innan jag fått kaffe i mig) verkade det liiiite overkill...

På Södervärn (en av knutpunkterna i Malmö) mötte hon upp sin kompis, lika extremt sminkad. Båda tog fram sina ESC-personalkort som de hängde om halsen och drog antagligen vidare mot metron och Hyllie (där evenemanget kommer att vara). 

Så jag funderade på vad de har för uppdrag i EurovisionSongContest? Bloggare, funktionärer, serveringspersonal...? Kul iallafall att det genererar en del jobb härnere en period. 

Arbetslösheten blir värre...

Regeringen hade budgetdebatt igår och arbetslösheten var en av de stora frågorna.

Nu ska man satsa på utbildning och fler praktikplatser (SvD) för att lätta på arbetslösheten. Gott så, men lite lamt kan jag tycka. Många har säkert de senaste åren startat eget och kommer att stanna vid att vara ensamföretag eftersom det är ekonomiskt ohållbart att anställa. Lite lågt av den regeringen vi nu har som borde främja dessa slitvargar som orkar jobba 24/7 som egenföretagare. Och hur mycket blir deras timlön tro?

Tycker att vice vd'n på Svenskt Närinsgliv Annika Lundius har rätt i sin kommentar... (klippet plockat från dagens Metro)

Bra sida för video-cv'et?

Någon som har provat YouCruit?

Själv är jag lite nyfiken på den. Så jag testade lite snabbt att skapa ett konto där. Smidigt, om man loggar in med hjälp av t ex sitt Linkedin-konto kopieras all ens data därifrån.

Men (eller Och...) för att få sidan offentlig måste man lägga in en film, en rörlig presentation. Så där blev det tillfälligt tvärstopp för mig. Inte något jag spelar in ikväll och det lär dröja ett tag innan jag får mod/självförtroende till det.

Filmen ska inte vara mer än max 30 sek lång. På den stunden hinner man berätta det viktigaste utan att mottagaren blir allt för uttråkad. Vanlig reklamfilm är ju sällan längre än 15 sekunder exempelvis. Ett litet manus kan ju vara lämpligt att börja med... Göra något annorlunda och med glimten i ögat á la killen som gjorde cv-rappen - som jag skrivit om tidigare.

Jag tror helt och fullt på videopresentationer, det är effektiv marknadsföringsmetod både om man söker anställning eller uppdrag. Det kommer bli mer av den varan framöver på företagshemsidor anar jag.

Har du några förslag till bra cv-sajter? Eller tycker du det är besvärligt att skriva in din data på för många platser?

Fulsäljare

Fulsäljare för mig är de som ringer upp en och inte godtar "Nej tack, jag är inte intresserad": 

Även de som försöker plocka upp en ute på gågator, gallerior, utanför mataffären etc. T ex erbjudande om telefonabonnemang etc.

Men den värsta sorten är nog de som säljer via hemförsäljning, s k dörrknackare. Någon i min närmaste krets drabbades nyss av en sådan och hen insåg tyvärr efter besöket och påskrivna papper att varan som köpts var lite väl dyr. Hursomhelst, hen ångrade sig helt enkelt.

Personen trodde inte riktigt att hen hade rätt att ångra köpet... Säljaren menade dessutom på att eftersom förpackningen redan var bruten så fick vännen inte häva köpet!!? Vilket inte är sant! Därav min senaste ilska. Denna vecka har därför fokuserats på att läsa paragrafer, kontakta huvudkontor, säljchef, KO etc, etc. 

Och för att knyta ihop påsen - undvik om möjligt att söka till sådana här säljarjobb, det är det absolut sämsta jobbet man kan ha. Det är inte bra för någon part, varken kund, säljare eller företaget för produkten/tjänsten.

Jobbintervju - from hell...

Jag skulle bloggat hela veckan men fick ta tag i ett akut problem som slök all min ilska och framförallt energi.

Monty Python funkar bra som motpol i sådana lägen och de verkar ha sketchat om alla problem, här en helt flippad jobbintervju. (Det var dock inte jobbintervju som var föremål för min ilska)

Nätverka, nätverka...

"Sociala medier, den nya arbetsförmedlingen". Så skriver en fb-kontakt i bloggen Sociala Medier.me, om Facebook m m. Läs mer på http://socialamedier.me/2013/03/27/sociala-medier-den-nya-arbetsformedlingen/

En kontakt till mig (som jag fått genom idogt nätverkande) har bloggat! Han tipsar om att utnyttja alla möjliga kanaler för att direkt/indirekt få jobb. Sociala medier är som sagt effektiva kanaler - och Facebook ett av verktygen. Och han fick visst en bokad intervju ganska snabbt tack vare verktyget. Håller tummarna för honom på tisdag. Han är en genomsnäll person som har varit med om en del...

I förra veckan var jag minsann på en föreläsning om Facebook, som gick in på lite mer vad man kan göra i syfte att använda som marknadsföring (eller jobbsökarverktyg om man så vill). Det pratades om EdgeRank och Ads. Mycket intressant. Och föredraget hölls av en annan fb-kontakt till mig...

I pausen bjöds på fika, vilket givetvis är detsamma som mingla/nätverka. Jag fiskade in några nya visitkort och kontakter. Den ena hade jag redan konverserat med på facebook (genom gemensamma vänner) minsann. Roligt att träffa personer lajv, så nu är vi fb-vänner. 

Jag addade också en nybliven företagare, som jag åt lunch med igår. Trevlig träff - vi verkar ha mycket gemensamt. Kanske jag anlitar hennes tjänster. Och, vem vet, hon kanske mina.

Och hur har du det med pensionen?

Jag läste i Sydsvenskans ekonomidel imorse en artikel om pensionen.

Som vanligt är tonen att tjänstepension, det får man minsann - bara man är anställd. Men, som vanligt, faller en viktig punkt bort i informationen, och den är inte lite oväsentlig. Ingen verkar bry sig om att flagga för detta, inte enkom Sydsvenskan som missar detta. Alla ekonomijournalister tycks tappa i detta. Och de hämtar informationen från Pensionsmyndigheten som inte heller orkar betona detta tillräckligt.

En liten notis dock i artikeln; egna företagare får själv betala sin tjänstepension. Well, vikarier, visstidsanställda m fl kan också räkna bort att få tjänstepension. Jag menar, det är inte självklart att man får den således.

Småföretagare som har anställda är inte tvingade att betala din tjänstepension! Det är inget du får per automatik bara för att du är anställd således.  

Så, när du väl kommer så långt som till anställningsavtal, fråga om tjäntepensionen! Antingen ingår den, eller så kommer ni överens om något. Du blir åtminstone medveten om hur det ligger till och kan göra något åt saken.

Yrken pga kön

Igår var det Internationella Kvinnodagen. Visst behövs dagen. Även i i Sverige.

Löneskillnaderna till exempel i landet är fortfarande höga. Diagrammet nedan talar sitt tydliga språk. Tryck på bilden så kommer du till pdf-versionen, där du kan läsa hela artikeln, sidan 2-3.

Den branschen jag jobbar i (dvs företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän) har högst lön, enligt diagrammet, men också det största lönegapet kön emellan. 

Intressant att den enda yrkeskategori där kvinnor har högre lön än män är inom vård. Å andra sidan är det också ett av de yrken som är bland de lågavlönade.

Jag kan återigen relatera till ett inskrivningsmöte hos Arbetsförmedlingen där handläggaren undrade om jag ville skola om mig. Utan att tydligen ha läst på om min bakgrund föreslog han yrken som enbart relaterade till mitt kön; lärare eller sjuksköterska. Något av hantverkaryrkena hade passat bättre. Eller kirurg kanske... skalpell har jag vana vid, att passa ihop saker med milimeterprecision osv...

Så ja, Internationella Kvinnodagen behövs bl a för att belysa orättvisor inom arbetslivet. Hade ju varit kul om alla inom sin resp bransch hade haft lika lön åtminstone en dag om året... 

Jobbcoachning

Jag har egentligen gått för en jobbcoach tidigare. Typ. Detta skedde för ca ett år sedan. Det var lite annorlunda upplägg (antar jag) än vad de coacherna som är anslutna till Arbetsförmedlingen har.

Under tre heldagar träffades en liten grupp arbetssökande. Tre intensiva dagar. Vi var fyra stycken plus coachen. Vi fick presentera oss inför gruppen, berätta vad vi kunde, var och vad vi jobbat med, och vad vi ville göra. Ville man visa upp sitt CV för gruppen så var det ok. Man kunde diskutera varandras bagage, ge tips. Ibland ser man ju saker och ting annorlunda när man inte är i samma bransch. Samtidigt inser man att man har mycket gemensamt oavsett vilket man yrke man har hamnat i. 

Coachen gjorde sitt genom att bl a informera och tipsa. När hen ställde frågan till mig "vad som var unikt för mig" fick jag total hjärnsläpp! Ironiskt, för när jag analyserar företag, varumärken etc brukar jag ganska fort hitta just det där speciella - som blir det där särskilda säljargumentet för varan/tjänsten. Pinsamt att man inte hade den där självdistansen i det läget... Argument som är nog så viktigt att ha med i sitt personliga brev vid jobbsök. Varför ska man anställa just dig? Försök ha den frågan i bakhuvudet när du söker jobb, så genererar förhoppningsvis din ansökan till intervju.

Dessa tre dagarna (då jag var med) var ett "test". Coachen ville öva och prova om konceptet var genomförbart innan hen gick vidare med att genomföra idén fullt ut. Jag vet ärligt talat inte om det blev verkliga kurser av. Jag gillade idén iallafall. Speciellt att man agerar i grupp, coachningen får fler dimensioner - fler ser och ger mer... 

Coacher – del 2

Mitt första möte med en coach var på ett mingel – ja, givetvis. Mitt första nätverksmingel dessutom. 

Kanske ett av de bästa nätverksmingel eftersom miniföreläsningarna där gav bl a nyttiga tips i att nätverka. Jag har också odlat de flesta kontakterna härifrån. Nåja, om man minglar aktivt lär man ju känna igen folk – och bli igenkänd. Man träffas igen på många andra mingel nämligen. 

Som nybörjare kan minglandet bli lite väl intensivt och det blev det ju även för mig. I en omedveten strategi satte jag mig därför ner vid fönsterkarmen och käkade min macka för att landa lite. Snart kom en kvinna och satte sig bredvid och dialog uppstod.

Det visade sig att hon var [riktig] coach och fokuserade bl a på jobbcoachning. Hon lyssnade (ja hon fick prata också såklart), gav några bra tips, vi bytte visitkort. Vi har hållt kontakt sedan dess. Och hon har hjälpt mig i mycket. 

När man nätverkar ska man ju vara framåt och nyfiken. Prata med många för att hitta bra kontakter, som gagnar till något sorts utbyte. Strategin är alltså inte att sitta i ett hörn och tro att folk kommer till en. Men ibland funkar det uppenbarligen också. Jag brukar numera själv fokusera på dem som agerar lite "skyggt". Precis så som coachen gjorde med mig. 

Snyggt CV

När jag får tid någongång (!?) ska jag göra mitt cv a la infographics – dvs mycket bild med förklarande text, ett bildschema typ – vilket passar min nisch alldeles utmärkt. Tidningar brukar använda sådana och det kommer att användas mer och mer för att förklara något komplicerat etc. Ögat söker sig ju först till bild därefter text. Pedagogiskt således. Har man ett foto och ett fotoredigeringsprogram kan man lätt fixa till detta. Och så lägger man upp det på Pinterest och länkar från Twitter, Facebook, Linkedin etc...

För min del lär jag rita ihop något och redigera ihop det i diverse designprogram [Illustraror, InDesign, PhotoShop]. Här är ett skitsnyggt exempel: 

"Coacher" - del 1

Jag nätverkar ju mycket, allt för att visa att jag finns.

Man går således på nätmingel m m och majoriteten som går på sådana evenemang är egenföretagare. Av dessa är minst hälften coacher. Eller snarare "coacher"...

När jag minglar använder jag mig av de tre frågorna - verktygen för att mingla bättre - Vem? Kan? Vill? och jag brukar se till att ställa frågorna först till den/de jag möter. Det finns nog ingen människa som hatar att prata om sig själv, eller hur... Än mindre i sådana här sammanhang. Och givetvis är det intressant att höra alla människors historia. Jag lyssnar gärna. Utan att vara coach, för det är jag inte!

S k coacher brukar bli ytterst glada när de får frågan först. Så glada att de pratar lite för länge. Ibland.

Efter fem minuters ältande, dvs monolog, brukar jag tappa intresset, men står ändå kvar och inväntar tystnaden. Och den kan infalla, ibland så pass länge att den blir pinsam. Det händer då och då att den s k "coahen" ändå finner sig och inser att se utanför sin egen låda en stund. Har man tur kan man då få frågan "Vad man själv sysslar med?"...

Javisst, jag är såklart ironisk och en smula sarkastisk. Men för mig är liksom en "riktig" coachs hederskodex att - lyssna! Att förstå människan den möter, och se lösningar! Visa rätta vägen.

Jag har fått många bra coacher i mitt nätverk. Min parodi ovan är en grov generalisering.